Så kan vi minska matsvinnet

NYHET

Publicerad 2018-01-17

Varje år kastar varje svensk bort 100 kilo mat. Nästan hälften, 45 kilo, är onödigt matavfall. Det vill säga mat som skulle kunna ätas istället för att slängas om det hade tagits hand om på rätt sätt. Nu har KTH-forskare genomfört en studie, och kommit fram till en rad åtgärder för att minska matsvinnet. Detta genom att påverka konsumenters beteende. 

Det är KTH-forskarna Åsa Svenfelt, Annika Carlsson-Kanyama och Cecilia Katzeff som genomfört studien där de gått igenom olika initiativ inriktade på privatpersoner med syfte att minska matsvinnet. Initiativen har utvärderats i fråga om de är effektiva eller inte.

– Med matsvinn avses i den här rapporten livsmedel som skulle kunna ha ätits om det hanterats annorlunda, men som slängts. Privatpersoners matsvinn kan uppstå både i hemmen och när de äter på restaurang och i de studier vi har hittat har olika typer av åtgärder använts.

Bland dessa återfinns utbildning och information om betydelsen av att minska matsvinnet.

– Exempel på initiativ vi hittat är att ge gäster mindre tallrikar när de äter på restaurang. Vi hittade också appar och andra hjälpmedel som hjälper människor kan hålla reda på vad de har hemma så de inte behöver köpa ny mat i onödan, samt appar som gör att de kan dela överbliven mat. De flesta av de utvärderade apparna och försöken har vi hittat utomlands, berättar Åsa Svenfelt, forskare och docent på avdelningen strategiska hållbarhetsstudier vid KTH.

Privatpersoner kan också uppmuntras till att bidra till mnskat matsvinn i andra delar av kedjan, till exempel genom att de uppmuntras till inköp av mat som närmar sig bäst före-datum. 

Åsa Svenfelt berättar samtidigt att de förändringar som gjorts ofta bara utvärderats med en liten grupp personer och långsiktiga utvärderingar av resultaten saknas. 

– De utvärderingar som gjorts visar dock på en märkbar effekt, både vad gäller minskning av matsvinnet och vad gäller medvetandegörande och reflektion hos hushållen. 

Åsa Svenfelt och de andra forskarna anser att de förändringar som provats i andra länder också bör implementeras i Sverige, exempelvis olika hjälpmedel för att hålla reda på vad som finns i kylen samt för att stimulera delning av överbliven mat. 

– Det finns också behov av mer forskning om hur individen och den omgivande samhällsstrukturen kan samverka för att minska matsvinnet samt behov av utvärdering med större grupper av hushåll än vad som gjorts hittills.

Åsa Svenfelt lägger till att de planerar fortsatta studier i ämnet.

– Under 2018 ska vi utreda förutsättningarna för och om möjligt utveckla en app för att dela överbliven mat på KTH-campus. 

Studien är gjord på uppdrag av Livsmedelsverket. Här hittar du rapporten.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Åsa Svenfelt på 08 - 790 88 18 / asa.svenfelt@abe.kth.se, Cecilia Katzeff på ckatzeff@kth.se eller Annika Carlsson-Kanyama på annikack@kth.se.

Till sidans topp